MUSSLAN

En musslas livscykel

Blåmusslans liv kan delas upp i två stadier; ett frisimmande och ett fastsittande. På våren släpper han- och honmusslor ut mjölke respektive ägg i vattnet. De befruktade äggen utvecklas till små larver som är frisimmande i tre till fyra veckor. I maj-juni sätter larverna sig fast (settlar) med hjälp av de mjuka, hornliknande byssustrådarna. Larverna förekommer oftast i ett oerhört överflöd och på sensommaren täcker småmusslor vanligen västkustens klippor helt från vattenytan och ner till två-tre meters djup.

Musslor effektivare filtrerare

Blåmusslor livnär sig på att filtrera näringsrika partiklar, plankton. Ökad näringstillgång ger ökad planktonproduktion och mer föda åt musslorna. De avlägsnar i princip alla partiklar större än bakterier och de minsta växtplanktonen. En enda mussla kan filtrera upp till fem liter vatten per timme. Då musslorna bildar täta bestånd får de stor inverkan på planktonsamhället i omgivande vattenmassor – något man kan utnyttja för att förbättra vattenkvaliteten. Musslor kan i ett avgränsat område som t ex en fjord filtrera allt vatten ned till ca 10 m djup per dag. Ovanför en musselbank är vattnet ofta tömt på växtplankton och därmed klart. En levande mussla innehåller ca 0,8% kväve och 0.08% fosfor.

Musslor mot övergödning

Övergödning av kustvattnet är numera ett av de allvarligaste miljöproblemen i Västerhavet. De har medfört en rad negativa effekter på havsmiljön såsom sämre siktdjup, syrefria bottnar och igenväxning av grunda vikar – något som kommer att kräva stora miljövårdande insatser framöver. Storskalig musselodling är en realistisk och kostnadseffektiv metod att minska övergödningens negativa effekter. Samtidigt är det en kretsloppsanpassad livsmedelsproduktion som också återför näring från hav till land.

Hur man odlar blåmusslor

Odling av blåmusslor kan göras på många sätt. Den metod som är mest utbredd i Skandinavien kallas ”långline-metoden”. Vävda nylonband eller rep, där mussellarverna ska slå sig ner, fästs med jämna mellanrum på långlinor som hålls flytande med hjälp av bojar. Från utsättning av odlingen i maj-juni tills det att man efter 12-18 mån skördar, krävs enbart regelbunden tillsyn. På en yta av en fotbollsplan (0,4 ha) kan totalt 150 ton musslor produceras vartannat år.

Mänsklig föda

Av musslorna som skördas kan cirka 2/3 säljas för mänsklig konsumtion och i Europa finns en stor marknad. Musslor är synnerligen nyttig och näringsriktig mat.

Foder och gödning

Resterande 1/3 av de skördade musslorna kan tas tillvara för att användas som foder och gödning inom lantbruket. På så vis skapas ett så kallat ”Agro-Agua-kretslopp”. Under en odling bildas en näringsrik komposthög av  musselfekalier och nedfallna musslor, som också bör tas till vara.

En pilotstudie har visat att värphöns gärna äter kokt musselkött och jämfört med vanligt hönsfoder får äggen extra gula äggulor. Någon skillnad i smak har inte noterats. Från 2012 måste ekologiska höns få foder som till 100% är KRAV-godkänt. Forskning pågår för att ersätta fiskmjölet i vanligt hönsfoder med musselmjöl. Musselmjöl kommer att kunna bli KRAV-godkänt.